Jag slog ner med främlingar för en riktig finsk bastuupplevelse - här är varför du borde också

Huvud Spa-Semester Jag slog ner med främlingar för en riktig finsk bastuupplevelse - här är varför du borde också

Jag slog ner med främlingar för en riktig finsk bastuupplevelse - här är varför du borde också

När hytten saktar till slut, skrapar jag lite av Jack Frosts handarbete från fönstret och tittar in i djupet av polarnatten. Vi ligger bara 15 minuter från Helsingfors centrum, men ändå täta skogspressar runt omkring oss.



Är du säker på att det här är rätt? Frågar jag föraren och stjäl en blick på min vän Sophie som höjer ögonbrynen som svar.

Det här är adressen du ger mig, säger han och trycker på knappen på mätaren.




Jag tittar på Sophie igen och ger en fårig axel. Det var min idé att resa ut till Kaurilan Bastu , en rustik vedeldad anläggning i Helsingfors skogsklädda gamla Meilahti-distriktet. Jag hade tillbringat större delen av dagen på att utforska den finska huvudstadens offentliga bastuplats och prova ångan vid olika hotspots runt om i staden. Men utifrån vad jag hade läst lovade Kaurilan en djupt autentisk upplevelse. Under middagen nära Helsingfors hamn skulle jag övertyga Sophie att följa med mig.

Relaterad: Hela Helsingfors bastur - offentliga och privata - öppnar för besökare under en dag

Bastu Hermanni Bastu Hermanni Upphovsman: Sampsa Pärnänen

Enligt det finska bastunivån, som bildades i slutet av 1930-talet för att bevara landets infödda bastukultur, finns det mer än 3 miljoner bastur i Finland - en för ungefär varannan person. Tillbaka på dagen delades bastur mellan invånarna i ett enda stadsdel eller lägenhetskomplex, men lätt tillgängligt hett rinnande vatten gjorde dessa offentliga utrymmen föråldrade. På senare tid har emellertid förnyat intresse för att dela ångan med främlingar uppmuntrat en slags bastunässans i Helsingfors. Jag var på uppdrag att utforska så många av dem jag kunde.

Relaterad: Här är vad din kropp missar genom att inte besöka bastur (video)

När vi kliver från hytten in i det snöiga landskapet går vi mot en trevlig bondgård - en tröstande civilisation mitt i det okända mörker. Till vänster ligger en tät stuga vid skogskanten, ett släckt av ett stearinljus syns genom det svettande fönstret.

Det måste vara det, säger Sophie, och vi klättrar i stugans trappsteg och öppnar dörren. En sprängning av frostig luft rusar förbi oss in i ett primitivt rum som lyser i eldlampan. Vi skjuter dörren snabbt för att avvärja kylan, generad av det spektakel som vår ankomst skapade. Två kvinnor inslagna maxiklädstil i långa linfärgade handdukar sitter vid ett gårdsbord som upptar en god del av rummet, ljus och glas vatten på bordet framför dem, en rustik limpa brunt bröd på en skärbräda som väntar på att skivas.