Paris är kärlekens stad och ljusets stad, men är det en stad där nybörjare bör försöka tala språket ? När jag bokade min allra första resa till Frankrike ville jag få en så autentisk parisisk upplevelse som möjligt. Även om jag har rest genom stora delar av Europa hade jag inte kommit till Paris förrän Laura Lane, en långvarig vän och medreporter som har varit flera gånger, föreslog ett spontant sommarbesök. Jag tillbringade flera år på gymnasiet och college på att studera spanska och tränade det medan jag utforskar Mexiko och Centralamerika, men mina kunskaper i franska saknades verkligen. En och en halv månad före vår resa bestämde jag mig för att försöka talar du franska använder sig av Duolingo , en smartphone-app som jag hade hört talas om genom några vänner.

Naturligtvis möttes mina språkinlärningsplaner med blandade reaktioner. Några rådde mig att inte ens bry mig om att försöka och sa att fransmännen förmodligen skulle håna om inte min accent var perfekt och mina böjningar var korrekta. Oskadad laddade jag flitigt ner Duolingo. Appen, gratis på iTunes, är faktiskt rolig och enkel att använda: den identifierar hörbart vanliga objekt och fraser och visar korrekt uttal. Du kan matcha par franska och engelska ord, översätta fraser och till och med spela in dig själv som talar franska meningar. Jag gjorde tycker att dess prioriteringar är lite nyfikna: innan du lär dig att säga tack eller tack eller hur du beställer ett glas vin lär du dig lektion 2 om rika män. Männen är rika. Jag är rik. Pojken är rik. Anser Duolingo att det är den främsta anledningen till att människor åker till Paris och försöker franska? Jag avviker.

Appen rekommenderar att du gör två lektioner per dag. Och jag gjorde det regelbundet ... ett tag. Av intresse av fullständig avslöjande erkänner jag att jag inte kom så långt i mina studier som jag ursprungligen hoppades på, men jag var fortfarande spel för att ge min franska en virvel. Efter ett rött ögonflyg över dammen vaknade jag i Paris för vår första hela dag - redo att testa mina nya färdigheter. Över lördagens brunch kl Café för röda barnmarknaden , ett charmigt grannskapskafé, lyckades vi beställa hela vår måltid på franska från vår servitör Thiery, som inte talade någon engelska. Jag kände mig stolt över att kunna specificera att jag ville ha bacon medan Laura föredrog laxen som kom med vår brunchspecial. Det enda haken var när jag försökte be om sirap för pannkakorna. Jag är inte säker på om sirap är ovanligt att para ihop med pannkakor här, men min crepesirap begäran gick vilse i översättning. Först tog vår servitör oss mer bröd, sedan socker och sedan sylt. Vi märkte också att när vi kämpade för att tänka på det rätta franska ordet skulle vi av misstag använda det spanska ordet istället. Att tala Franglish är väldigt dåligt , Ja självklart.

På vår andra dag gick Tara Palmeri, en vän som nyligen flyttade till Bryssel från New York City, till oss för middag i Montmartre. När vi provade escargots och smuttade på rosė delade hon sin framgång med Duolingo. Efter att ha kompletterat lektioner från appen med en daglig 20-minuters podcast som heter Coffee Break French och en 12-timmars intensivkurs i Belgien, placerade hon sig på en avancerad nivå 2-franska-kurs på sin lokala Alliance Francaise. Jag har använt Duolingo sedan mars, förklarade hon. Jag har inte varit konsekvent, men jag har gjort det till spänningar som partikel. Jag trodde aldrig att jag kunde lära mig så mycket av en app att jag hoppade över kursen!

Senare samma kväll kl Candelaria , en mexikansk speakeasy i Marais, upptäckte jag att mina konversationsförmåga behövde arbete. Thomas, en lokal regissör och fotograf, ringde ut mig efter bara en minut eller två småprat. Hur visste du? Frågade jag och återgick till engelska. Han skämtade, jag kan säga med dina ögon. Det finns amerikanska flaggor som flyger i dem. Laura visade honom lära sig franska, en app som lär dig fraser att använda i specifika situationer som att äta och träffa. Istället för Vilja -du sova med mig (För ostliknande, sa han), föreslog han att använda uppfinningsrika linjer som Var kan jag dricka den bästa champagnen i Paris? (Var kan jag dricka den bästa champagnen i Paris?) Eller Jag skulle vilja äta foie gras ( Jag skulle vilja äta lite foie gras) långt. Väl noterat, Thomas, vederbörligen noterad.

Lauras vän Selim, en författare och infödd franskman, gick med under en sista natt i staden: drycker på Seinen kl. Bistrot Alexandre III , middag kl Hôtel Costes och en åktur på pariserhjulet Roue de Paris. Enligt honom tas alla försök att tala språket emot. Det visar att du försöker anstränga dig och försöker vara närmare, förklarade han. Det är vackert. Jag älskar det. Även om din accent är mindre än perfekt.